Att längta efter barn innebär en stegvis förändring av mina egenskaper. Låt mig ge tio exempel:
1. Jag ser gravida magar överallt. Stora, runda, vackra, gungande, sexiga, breda, putande, diskreta, uppenbara. De är där. Överallt. I alla former.
2. Jag blir avundsjuk på tröttögda föräldrar med kolikskrikande bebisar.
3. Varje gång hon får mens vill jag spola tiden framåt tills nästa månad då den kanske kanske uteblir.
4. Alla saker jag tidigare trodde var viktiga blir sucessivt mindre viktiga.
5. När jag pratar om bebislängtan med min sambo blir jag kåt, ofrånkomligt.
6. Jag vet var de flesta bebisbutikerna i närheten av mitt jobb finns.
7. Jag vet vad begrepp som BF+2, trimester, VUL och MA betyder.
8. Jag förstår hur ont det kan göra när någon "råkar bli gravid på första försöket".
9. Jag vet hur det känns när det som kallas längtan upptar varje andetag.
10. Jag vet att lyckan inte är självklar.
Läs även andra bloggares åsikter om barnlöshet, graviditet
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
2 kommentarer:
När någon råkar bli gravid på första försöket. Eller när någon hinner med både planering, graviditet och förlossning och man själv är kvar i första fasen.
Hoppas innerligt att det går bra för er och sluta aldrig blogga.
Kram!
Ja, det kan kännas som att man själv står stilla, och alla andra rör sig. :-(
Skicka en kommentar