Det är vi som är dom barnlösa

Det är vi som är dom barnlösa

Det är vi som är dom barnlösa.

Det är vi som tystnar…

när du pratar om dina barn.

Det är vi som inte kommer på festen, som blir sjuka i sista stund.

Det är vi som rör oss i kanten av torget,

på väg bort,

från folksamlingar och trängsel.


Det är vi som är dom barnlösa.

Och vår hud är så tjock…

att inga känslor släpps in.

Det är vi som är dom med grå ansikten, trötta och utan hållning.

Det är vi som blir äldre än alla andra,

av sorger,

vi inte kan välja bort.

* * *

Som förstått.
Det fungerade inte.
Jag blir inte pappa.
Vi ger upp IVF.
Inga fler vägar finns.

Vi inleder adoptionsförfarande. Beräknad väntetid, två till fyra år, troligen mer. Om allt går som vi vill det vill säga, och det har det ju inte gjort någon gång hittills.


Läs även andra bloggares åsikter om IVF, barnlöshet, adoption

Förvivlan

Det här är inte livet.

Jag är sur. Du kissar på stickor. Fittmedicin och andra barn som skrattar. Inte mina barn.

Ni pratar om jobb, om kommers, om festen igår och om bröllopet imorgon. Jag ser era läppar röras men jag hör inte vad ni säger.

Jag ser att du rör mig men jag känner inget.

Det här är inte livet.


Vi är inne på vårt femte försök. Tröstlösheten. Imorgon ska det kissas på stickan men vi gjorde det igår. Det borde vi inte ha gjort. Det är ett enda streck som är lika ensamt som mina drömmar. Det är lika lite två streck som du och jag är de tre personer vi vill vara.

Det börjar gå upp för mig. Att jag nog aldrig blir pappa.

Med förtvivlade skrik och ett ansikte av sten. Trevlig helg.

Läs även andra bloggares åsikter om barnlöshet, IVF

Vi springer på samma ställe

För den som undrar. Så är jakten på att få bli pappa lika tröstlöst utan framgångar som tidigare.

Vi har nu gjort totalt fyra IVF-försök. Tre "färska" försök, och ett med frysta embryon som vi samlat på oss.

Inga framgångar. Inga orsaker. Inga ursäkter. Ingen ökad kunskap.

Vi har fem embryon i frysen nu. Alla ser jättebra ut. Så bra att IVF-kliniken sannolikt vill att vi ska lägga ännu mer pengar på att köpa fler försök.

Vi kommer nog göra ett till försök. Med två återförda embryon. Kanske tvillingar då. Men mest troligt. Inget alls. Vi ska träffa kliniken i veckan och höra det återkommande mantrat "allt ser jättebra ut, vi får hålla tummarna för nästa gång".

Jag känner mig lurad. Utan att någon egentligen har lurat mig.

"Bara" ett drygt år kvar i kön för att få hjälp från landstinget. Jävla borgare som skär ned på det som heter välfärd. Jag avskyr er.

Läs även andra bloggares åsikter om IVF, välfärd, barnlöshet, vård

Inte två men ett

Det blev ett och inte två embryon. Fantastiskt eftersom det betyder att det första embryot som tinades upp såg ut att vara så bra det kan se ut att vara. Lite oroande eftersom två embryon kanske hade gjort chansen att bli gravida större.

Men nu är hon med embryo. Kommer jag om ett par veckor få möjligheten att säga att... nu är hon gravid?



Läs även andra bloggares åsikter om graviditet, barnlöshet, IVF

Idag blir vi med embryo

Det finns en spricka i varje fasad.
Det är där ljuset tränger in.

Idag bli vi med embryo igen. Förtvivlan har bytts till hopp. Hopplöshet har blivit ett pirr i min mage.

Denna gång gör vi ett fryst försök. Det innebär att en (eventuellt två) av de små embryon som frystes in vid det senaste försöket ska tinas upp och föras tillbaka. Det innebär också, till skillnad från ett så kallat färskt försök, att det inte har krävts lika mycket förarbete. Inte lika mycket sprutor och vagitorier och elände.

Enklare. Men också med något litet mindre chans. I det "trepack" vi skrev på för ingår tre färska försök och ett fryst försök om man lyckats leverera något till frysen. Vi har gjort två färska försök. Och nu väljer vi att göra ett fryst innan vi eventuellt tvingas göra ytterligare ett färskt.

Fördelen med att göra det i denna ordning är att vi efter ett fryst försök inte måste vänta en extra menscykel innan vi kan gå på det igen. Det är mindre hormonöverskott i hennes kropp och det innebär att går det inte denna gång kan vi försöka igen redan om en månad.

Vi har två embryon i frysen. Om det första embryot som tinas upp i eftermiddag ser bra ut förs det tillbaka. Om det inte ser helt perfekt ut, men ändå okej, då tinar de ytterligare ett, och för tillbaka båda. Barnlöshet kan då bli tvillingar. Men så långt vågar jag inte tänka än.

Från havsbotten till himmel... ?


Läs även andra bloggares åsikter om graviditet, missfall, ivf, barnlöshet

Utan mening, ingen mening

Det var inget liv där. Inte heller denna gång. Sorgen är inte lika stor. Inte heller hoppet. Inte heller längtan. Det är som om livet kan sammanfattas i... ingenting.

Det känns inte.
Min hud växer med en centimeter för varje missfall.
Men det känns inte.
Det känns inte att inget känns. För inget.. känns.

Vi väntar på nästa mens. Nästa försök. Sista försöket vi har råd med. Utan pengar, inget liv. Å andra sidan - med pengar, inget liv heller.

Läs även andra bloggares åsikter om missfall, IVF, barnlöshet

Ruvardagar

God jul, god ångest.

Ruvardagar heter det. När man väntar från äggisnättning till besked. Om det blivit ett liv eller om det blivit ett slag i ansiktet.

Ett helt samhälle förbereder sig för jul. För att fira födelsen av en skäggig filur som påstår att allt har en mening som styrs av hans pappa.

Vad är det för mening?
Vad är det för mening med all sorg, med ångest, med lidande? Var är det för mening med att vissa får barn de aldrig önskat och att andra aldrig får de barn de längtat efter i eoner av tid.

Julen är en tid att vara nära de man älskar. Men det är också en tid av hyckleriets momentum. Jag blir förolämpad av religiösa påståenden om meningar och vägar utstakade av gubbar i himlen. Provocerad.

Det finns ingen mening.

Men det finns hopp. Och det hoppet har inget att göra med varken Allah, Jesus, Ganeshi, Zeus eller någon annan.

Läs även andra bloggares åsikter om IVF, barnlöshet, jul, religion