Imorgon - ge oss hopp

Tankar i paus.
Liv i paus.
blogg i paus.

Det har varit en sommar av väntan. Vi har bestämt oss för IVF och vi fick vänta på vårt första möte på kliniken. Det är imorgon.
I väntan på mötet är det som om livet är pausat.

Vi lever. Dagarna går. Men ändå känns det som om vi står på samma ställe hela tiden.
Ingen stark glädje, ingen djup sorg. Bara en dvala och en väntan.

Det känns nästan som ... att inget längre spelar roll. För ett drygt år sedan fantiserade vi om namn, om resor, om barnvagnar, om händer som är lika mina och om en mun som är lik hennes. Men nu - inget. Vi fantiserar inte längre.

Jag hoppas att allt känns annorlunda imorgon. Efter mötet.

Ge oss hopp.


Läs även andra bloggares åsikter om IVF, barnlöshet